Hem Världen Sju skäl till att Trump stärker greppet om sitt parti

Sju skäl till att Trump stärker greppet om sitt parti

förbi admin
0 kommentar

Hans slips lyser röd, hans ansiktsfärg drar åt orange och hans finger pekar mot mig.

”Miss me yet?”, lyder frågan på muggen i turistbutiken. Saknar du mig än?

Det är symptomatiskt att Donald Trump får lika mycket utrymme som efterträdaren Joe Biden bland souvenirerna på flygplatserna i Washington. Bredvid muggarna hittar jag en flasköppnare med texten ”Make America Drink Again”. Den anspelar på den före detta presidentens ”Make America Great Again”-slogan.

Under året som gått tycks Trump ha stärkt greppet om sitt parti. Han pekas ut som en stark kandidat till presidentposten 2024. Det är uppenbart att han kommer att spela en viktig roll i mellanårsvalen hösten 2022.

Hittills har den före detta presidenten gett sitt stöd till 85 republikanska kandidater, enligt Wall Street Journal. En del av dem slåss om platser i representanthuset och senaten i Washington, andra är regionala eller lokala kandidater.  Den före detta presidenten och hans allierade är särskilt aktiva i Georgia, Michigan. Arizona, Wisconsin och Pennsylvania – fem delstater som spelade stor roll i presidentvalet 2020. Ogrundade påståenden om valfusk utgör en viktig del av kampanjerna.

Trump vid ett kampanjmöte i Ohio i somras.

Foto: Aaron Josefczyk/UPI/Shutterstock

Trump satte bottenrekordet som USA:s minst populära president i modern tid, enligt opinionsmätningarna. Han misslyckades med att bli omvald. Han vägrade acceptera valförlusten. Hans anhängare bröt sig in i kongressen i januari 2021. Jag vet att många av DN:s läsare undrar hur han fortfarande kan ha en roll i amerikansk politik. Det är svårt att hitta en enda förklaring – så här är sju möjliga teorier.

Den första kommer från Donald Trump själv.

”Jag tänkte aldrig tanken att ge upp, att erkänna nederlaget”, skrev han i inledningen av boken ”The Art of the Comeback” som kom 1997 och handlade om hur han tog revansch efter fastighetskraschen i USA. Drivkraften är densamma nu som då. Det har kommit ganska många böcker om Trumps sista tid vid makten och de innehåller åtskilliga scener där han enkelt väljer förnekelsen. Han kan inte vara en förlorare. Den som erkänner nederlaget är förrädare.

I comeback-boken lägger Trump också fram en liten lista med goda råd. ”Spela golf”, lyder det första. Trump befann sig mycket riktigt på golfbanan när de stora tv-bolagen i USA pekade ut Joe Biden som vinnare den 7 november i fjol. Han har fortsatt att vistas på banorna på sina anläggningar i Florida och New Jersey. Lojala partikamrater gör honom sällskap.

Detta är den andra förklaringen till att Trump har stärkt sitt grepp om partiet: han kan tjäna pengar på att fungera som gudfader i Republikanerna. Den som vill försäkra sig om Donald Trumps stöd bokar med fördel till exempel Mar-a-Lago för generösa kampanjtillställningar.

Trumps anläggning Mar-a-Lago i Palm Beach, Florida.

Trumps anläggning Mar-a-Lago i Palm Beach, Florida.

Foto: Emil Wesolowski

Man kan förstås fråga sig varför partikamraterna är beredda att betala. Republikanernas drivkrafter utgör en tredje förklaring. Alltfler valdistrikt i USA domineras av ett enda parti, och det betyder att valen i praktiken avgörs partiernas interna primärval.

Forskning visar att den utvecklingen gynnar politiker på ytterkanten – som Demokraternas vänsterflygel eller Trumplägret i högern. Politikerna uppfattar att de behöver bli mer radikala för att få de trogna partimedlemmarnas stöd. Att vara radikal i Republikanerna i dag är detsamma som att omfamna Trumpismen och urskulda Trumps tillkortakommanden.

Den fjärde förklaringen till att Trump stärker sitt grepp är den enklaste: att han har ett märkvärdigt starkt band till väljarbasen. ”Det handlar om en man, inte en rörelse”, summerade David Frum i en kritisk betraktelse i tidskriften The Atlantic i höstas.

De här Trumpväljarna följer medier som bekräftar deras världsbild. Högerkanalen Fox News försök att fjärma sig från Trump runt valet 2020 fick ett tvärt slut. I dag är det programledare som Tucker Carlson som sätter agendan, genom att förringa stormningen av Kapitolium den 6 januari eller till och med utmåla upploppet som en iscensatt attack, riktad mot Trumps anhängare.

”Trump vann” löd budskapet på T-tröjorna på Trumps kampanjmöte i Ohio i juni i år. Jag pratade med åtskilliga väljare som sa sig vara övertygade om att Biden och Demokraterna hade tagit makten genom att fuska.

Trumprally i Welington, Ohio. ”Jag känner att Trump vann”, berättade Troy Pasco för DN.

Trumprally i Welington, Ohio. ”Jag känner att Trump vann”, berättade Troy Pasco för DN.

Foto: Karin Eriksson

Samtidigt förtjänar bilden av Trumpanhängarna att nyanseras. En femte förklaring till stödet för Trump är att det – tvärtom – handlar om sakpolitik och möjligen också efterträdarens tillkortakommanden.

Enligt boken ”Peril”, av journalisterna Bob Woodward och Robert Costa, försökte den dåvarande justitieministern William Barr förklara för Trump i valrörelsen att det fanns massor av republikaner som gillade presidentens politik och avskydde hans personlighet. Jag mötte många som framförde liknande synpunkter under mina resor för DN förra hösten.

I valundersökningarna satte Republikanernas väljare ekonomin främst – inte personen. Nu oroar de sig för den höga inflationen. De är starkt kritiska till Bidenadministrationens planer på att bygga ut sjukförsäkringen eller lägga miljardbelopp på att fasa ut fossila bränslen.

Bidens tillkortakommanden stärker Trump.

Bidens tillkortakommanden stärker Trump.

Foto: Brendan Smialowski

En sjätte förklaring till att Trump tycks stärka greppet om partiet är att det är svårt att skilja stödet för Trump från det bredare stödet för Republikanerna i Trumperan. Visst finns det mätningar som säger att den före detta presidenten skulle sopa banan med konkurrenterna internt i partiet.

Men undersökningarna är inte entydiga. Enligt en mätning från Pew Research vill en majoritet av de republikanska väljarna framför allt att Trump ska spela en roll, inte att Trump ska kandidera igen. Guvernörsvalet i Virginia i november i år pekade ut en ny och framgångsrik väg för Republikanerna – en väg där partiets kandidater förhåller sig artigt till Trump, fördömer våldet på Kapitolium och använder en del av Trumps hätska retorik om till exempel tillståndet i skolan. Då kan partiet mobilisera både väljarbasen och mittenväljarna.

Frågan är bara om den före detta presidenten står ut med att hålla sig i bakgrunden.

Hans hämndgirighet och förmåga att göra affärer på politik, i kombination med republikanska politikers behov av att nå ut till väljarbasen i primärvalen, kärnväljarnas kärlek och Bidens tillkortakommanden – allt bidrar till att stärka Trumps ställning. Kanske är hans grepp inte fullt så starkt som det kan verka. Kanske kan vi bara inte låta bli att spekulera.

Muggar i turistbutik på Reagan National Airport utanför Washington.

Muggar i turistbutik på Reagan National Airport utanför Washington.

Foto: Karin Eriksson

En sjunde förklaring till att den före detta presidenten har en roll i amerikansk politik finns möjligen på den där porslinsmuggen. Sällan har världen skådat en så tydlig symbios mellan en politiker och medierna som i fallet Trump.

”Miss me yet?”, undrar den före detta presidenten.

Ärligt talat, hur skulle man kunna göra det? Han finns överallt hela tiden.

Läs mer:

Michael Winiarski: Tre händelser som överraskade 2021

Nyvaccinerad Trump mötte burop

Ledare: Demokratin lever farligt så länge Trump lurar i vassen

Du kanske också gillar