Strejken är en upptrappning av konflikten mellan lärarnas fackförbund och staten, där man inte kunnat närma sig varandra och fackförbunden därför går vidare med aviserade stridsåtgärder varannan vecka med start första februari.
I dag kommer över 100 000 lärare på de 23 000 skolorna i England och Wales att strejka. Om skolorna måste stänga eller inte avgörs av rektorerna. Enligt facket NEU (National Education Union) kommer uppskattningsvis en av sju skolor att tvingas stänga, I London fler.
Det är först när skoldagen börjar som vidden av påverkan kommer att framgå, eftersom lärarna inte behöver meddela i förväg om de strejkar eller inte, något som sätter hård press på alla föräldrar att hitta alternativ för barnen.
Samtidigt strejkar även tågförare, statsanställda och tullpersonal.
En av dem som strejkar är läraren Lisa Westerman, ensamstående trebarnsmamma som varit mellanstadielärare i 27 år. Till BBC säger hon att det är helt nödvändigt.
– Det känns som om det är det enda vi kan göra för att få gehör. Det är som med sjuksköterskor och ambulanspersonal – ingen av oss vill strejka och förlora pengar, men vi har inte råd att inte strejka.
Fackförbunden pekar på att de statsanställda på grund av inflationen haft stora reallönesänkningar. Den brittiska regeringens linje har hittills varit att det inte finns pengar till att höja lönerna, och att det är inflationen som är problemet och som man måste åtgärda i första hand.
I onsdagens strejk deltar även ett av lokförarnas fackförbund, Aslef. Det kommer att innebära att i stort sett all tågtrafik i landet lamslås, skriver The Guardian, i de första av två strejkdagar som utlysts i den här omgången. På många tåglinjer kommer inga tåg alls att gå.
Aslef nobbade arbetsgivarsidans bud på åtta procents löneökning på två år, efter att budet läckt ut till medierna.
Vintern har präglats av oro på den brittiska arbetsmarknaden, med omfattande strejker som avlöst varandra. Anställda inom transportsektorn har strejkat vid upprepade tillfällen i början av januari och i december strejkade även vårdanställda.
Storbritanniens intensivaste strejkvåg på årtionden är en följd av ökande levnadsomkostnader med skenande priser på mat och energi.
Fackförbunden försöker höja lönerna i takt med inflationen. n.
Sjuksköterskornas fackförbund krävde i december lönehöjningar på minst 17 procent, vilket innebar en reallöneökning på fem procent när inflationen räknats bort.
Läs mer:
Utför med brittisk ekonomi 2023 – spås bli sämre än Ryssland