Stridsvagnar från väst kan bli vändpunkt i kriget i Ukraina

Många tveksamheter återstår in i det sista. Men mycket talar för en ny vändpunkt i kriget: Ukraina kan till slut få de kraftfulla vapen som krävs för att tvinga bort Ryssland från ukrainskt ockuperat land.

När företrädare för över 50 västländer möts på den amerikanska flygbasen Ramstein i Tyskland, inom ramen för den informella Ukraine Defense Contact Group, väntas beslut om mer militärt stöd till den ukrainska försvarsmakten.

Den viktigaste och mest omstridda frågan är den om stridsvagnar, alltså de tunga krigsmaskiner som på engelska kallas för ”main battle tanks”.

Tecknen är allt mer samstämmiga om att de västallierade är beredda att bryta det tabu som leveranser av stridsvagnar hittills har utgjort.

USA, Frankrike och Tyskland har tidigare aviserat att de kommer att sända moderna vapen till Ukraina. USA bistår med 50 stridsfordon av typen Bradley Fighting Vehicles, Frankrike levererar AMX-10, av en del experter betecknat som en ”lätt stridsvagn”, och Tyskland ska skicka 40 pansarskyttefordon av typ Marder till Ukraina.

I veckan meddelade också Nederländerna att man liksom USA och Tyskland ska ge Ukraina ett batteri Patriot-luftvärnsrobotar, som kan stoppa ryska ballistiska robotar av den typ som i helgen dödade nära 50 människor i ett bostadshus i Dnipro.

USA och Nato har stegvis trappat upp det militära stödet till Ukraina. Till en början höll även USA emot. Men när invasionen väl kom, lättades restriktionerna steg för steg och Ukraina fick Stinger-luftvärnsrobotar, brittisk-svenska NLAW-robotar och amerikanska Javelin. Och till slut raketartilleri av typen Himars, med vilkas hjälp ryska posteringar kunde slås ut och som möjliggjorde för Ukraina att driva tillbaka de ryska styrkorna från Charkivregionen och delar av Cherson.

Experter är ense om att det behövs västliga stridsvagnar för att befria ytterligare delar av Ukraina. Inför alla tidigare beslut om nya vapen har väst tvekat. Man har fruktat att Nato dras in i en direkt konfrontation med Moskva. Men det har även funnits en rädsla för Rysslands reaktion på en ”eskalering”. Putin har till exempel hotat att ta till kärnvapen.

Britterna är först ute, med beskedet att de förser Ukraina med 14 stridsvagnar av typ Challenger 2. USA har välkomnat beslutet, men har inte sagt huruvida även amerikanska M-1 Abrams-stridsvagnar kan bli aktuella.

Nyckellandet är Tyskland, som hittills har bromsat. Ukraina har länge vädjat om Leopard 2, den tysktillverkade stridsvagnen som används av 13 europeiska arméer, inklusive Sverige. Men andra länder är förhindrade att exportera så länge Berlin inte ger klartecken.

Senast på fredag vet vi om förbundskansler Olaf Scholz fortsätter att stå emot det växande trycket att släppa motståndet mot att ge livsavgörande hjälp till Ukraina. Vicekansler Robert Habeck har flaggat för en uppmjukning; han har sagt att Berlin inte bör stå i vägen för andra länder att skicka Leopard 2 till Ukraina. Den nye försvarsministern Boris Pistorius, som debuterar i Ramstein, kanske meddelar att även Tyskland bistår med några av sina egna stridsvagnar.

En fråga är i vilken mån stridsvagnarna blir en så kallad ”game changer” som kan avgöra den fortsatta krigsutvecklingen. Ett svar är att stridsvagnar inte är allt: För en effektiv offensiv krävs en kombination av pansar, flygunderstöd, artilleri, luftvärn och infanteri.

Inte ens vapen är allt, Ukrainas försvarsförmåga har hängt mycket på stridsmoralen hos den ukrainska befolkningen.

För att matcha vad som i Moskva kallas för ”världens andra armé” har krigsmateriel ändå en avgörande betydelse. Militära analytiker är ense om att den västliga vapenhjälpen har haft en nyckelroll och att Ryssland utan den redan skulle ha betvingat Ukraina.

Och nu är det ont om tid. Ryssland laddar upp för en storoffensiv med hjälp av de 300 000 soldater som mobiliserades i höstas.

Antalet stridsvagnar som väst kan skicka är begränsat. I dag har Tyskland omkring 350 Leopard 2 i bruk, Polen har 240 (av vilka man är redo att sända 14 stycken), Finland har 200.

De kan inte göra Ukraina numerärt jämbördigt med Ryssland, som vid krigsutbrottet – på papperet – hade 12 000 stridsvagnar mot Ukrainas 1 800.

I realiteten har dock den ryska armén inte så många stridsvagnar att tillgå. Sovjetiska T-72 och T-80-stridsvagnar är tekniskt underlägsna de västliga. Tusentals av dem har samlat damm eller rostat sedan Sovjetunionens kollaps för över 30 år sedan, och en hel del är av ännu äldre datum. Dessutom har, enligt vad USA:s försvarshögkvarter Pentagon har beräknat, 1 450 ryska stridsvagnar förstörts, skadats eller erövrats av Ukraina när de övergetts av flyende ryska förband.

Läs mer:

Ett slagkraftigt vapen som är avgörande för ukrainsk framgång i kriget