Hem Världen ”Sverige och Finland gav Putin rätt svar”

”Sverige och Finland gav Putin rätt svar”

förbi admin
0 kommentar

Ingången till den pampiga regeringsbyggnaden i Kiev ligger bakom en vägg av sandsäckar, dolda av ett handknutet kamouflagenät. I det svala stenhusets korridorer är splitterskydd av sandsäckar uppställda med tio meters mellanrum. Fönstren är täckta med tjocka, fastspikade mattor för att inget ljus ska sippra ut när det blir mörkt. Allt för att minska risken för att regeringsbyggnaden ska träffas av artillerield.

Kiev är visserligen inte längre en stad i krig. Men regeringsbyggnaden i Kiev kan fortfarande räknas som ett militärt mål.

– Det finns kvar ryska infiltratörer i Kiev. Att döma av hur ryska armén agerar kan alla ministrar och höga tjänstemän i Ukraina ses som mål, konstaterar Ukrainas premiärminister Denys Sjmyhal.

Till intervjun med DN kommer han utan slips, klädd i mörkgrön militäruniform. Precis innan intervjun ögnar jag igenom nyhetsrubrikerna på nätet. Hårda strider pågår om Sievjerodonetsk i Donbass. Det är den sista delen av Luhansk-regionen som Ukraina kontrollerar och det mesta tyder på att ryssarna kommer att ta den.

– Ryssland har nu koncentrerat all sin militära kapacitet till Donbass. De försöker hitta svaga punkter i våra försvarslinjer. Vi var beredda – vi hade räknat med att det skulle bli blodigt i Donbass, säger Denys Sjmyhal.

Nyligen konstaterade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina förlorar 60-100 soldater per dag. Det är ett högt pris landet betalar för att hålla Donbass. Frågan är hur länge linjerna kan hålla.

– De måste hålla. Vi måste helt enkelt pressa ut ryssarna från ukrainskt territorium för att det över huvud taget ska vara någon idé att förhandla. Det går inte att förhandla med Ryssland om de fortfarande kontrollerar våra territorier. De måste tvingas till förhandlingsbordet och det sker endast genom att vi tvingar ut dem ur Ukraina, säger Sjmyhal.

Enligt premiärministern har Ukrainas utgångspunkter förändrats sedan de ryska krigsbrotten avslöjades i bland annat Butja och Irpin.

”Vi behöver minst 500 haubitsar av 155 millimeters kaliber. Vi behöver fler tunga pansarfordon, luftvärnspjäser, och vi behöver det nu” säger Ukrainas premiärminister Denys Sjmyhal.

Foto: Paul Hansen

– Varken den ukrainska regeringen eller samhället är redo att förhandla med Ryssland under dagens omständigheter. Jag är säker på att förhandlingarna kan lyckas, men först måste Ryssland ha åsamkats så stora förluster att de inte kan fortsätta kriga.

Därför, fortsätter Sjmyhal, behöver Ukraina vapen. I väst påpekar man ofta att inga länder har fått sådana mängder av vapen av EU och USA som Ukraina. Ukrainas svar: Vi behöver mer.

– Vi behöver minst 500 haubitsar av 155 millimeters kaliber. Vi behöver fler tunga pansarfordon, luftvärnspjäser, och vi behöver det nu. Det här handlar inte bara om Donbass. Det kommer att bli hårda strider även i södra Ukraina, där vi måste ta tillbaka våra ockuperade territorier. Annars blir det inget fredsavtal.

Det som Ukraina mest av allt har efterlyst är raketartilleri med längre räckvidd, just därför att man vill ta tillbaka ockuperade områden. Det förutsätter anfall och då behövs kraftigare artilleri för att kunna förstöra mål bakom motståndarens linjer. USA har efter lång tvekan lovat Ukraina raketartillerisystemet Himars med en räckvidd på 80 km, på villkoret att Ukraina lovar att de inte kommer att användas för mål inom Ryssland.

– Vi kommer inte att skjuta på mål i Ryssland, vårt enda mål är att befria våra egna områden. Ni måste förstå en sak: Ryska armén är inte i Ukraina för att förstöra vår infrastruktur eller demilitarisera oss. De är här för att förgöra vår nation. Det här är inte militär operation utan ett krig mot vårt folk, säger Sjmyhal.

Samtidigt är det uppenbart att Ukrainas resurser inte är outtömliga – framför allt de mänskliga resurserna. Men Sjmyhal vidhåller att Ukraina inte har något val. Att kompromissa med Ryssland och låta dem behålla en del av ukrainskt territorium kommer enligt honom bara att straffa sig.

– Ryssland kommer inte att lämna oss i fred för det. De kommer att fortsätta ta så mycket territorium av oss vi bara tillåter. Därför måste vi fortsätta göra motstånd, vad som än händer.

Beskedet att Sverige och Finland vill gå med i Nato gör Sjmyhal uppriktigt glad.

– Putin startade ett krig mot Ukraina för att hindra Nato från att utvidgas. Vad fick han? Nato utvidgades. Det är ett mycket bra svar till Putin, säger Sjmyhal.

– Man kan helt enkelt inte diktera för självständiga stater vad de får och inte får göra, vilka försvarsallianser de får vara medlemmar av. När Putin säger att Nato måste sluta expandera så menar han egentligen att han vill kunna anfalla de här länderna. Det kan man inte acceptera. Om Ukraina hade varit Natomedlem hade det här kriget kunnat undvikas.

Du kanske också gillar