Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har flera gånger sagt att kriget inte kan sluta förrän Krim befrias från den ryska ockupationen som inleddes 2014.
Återtagandet kommer dock inte att kunna ske på kort sikt. Det var budskapet när högt uppsatta tjänstemän vid USA:s försvarsdepartement uppdaterade ett kongressutskott om läget i kriget, skriver Politico.
Vad som ligger till grund för bedömningen är okänt, men tongångarna liknar de hos USA:s högsta militära chef, generalen Mark Milley.
– Jag håller fast vid att det blir väldigt, väldigt svårt att militärt avlägsna ryska styrkor från varje centimeter av Ukraina och ryskockuperade delar i år, sade han i januari.
Ukraina har tidigare meddelat att den militära befrielsen av Krim kan börja under våren eller början av sommaren. Svenska militärexperter utesluter inte ett sådant scenario, men menar att offensiven kommer att ta tid.
Överstelöjtnanten och förra försvarsattachén Peter Lidén sammanfattar vad som kommer krävas i ett ord: Räckvidd.
– Ukraina måste kunna bekämpa ryska militära baser, för exempelvis flyg och flotta, på Krim samt Kertjbron som är Rysslands logistiska navelsträng till Krim. Med räckvidden Ukraina har i dag måste man då först ta sig ner till Azovska sjöns norra kust för att det ska gå.
Det skulle därför först krävas en lyckad ukrainsk offensiv söderut över stora landområden, möjligen med hjälp av bland annat stridsvagnar från väst. Men om Ukraina skulle förses med långdistansvapen skulle de i stället kunna bekämpa mål på Krim från nuvarande positioner.
Eftersom Krimhalvön är så pass avskiljd från resten av Ukraina gick det ryska övertagandet för nio år sedan relativt enkelt till, enligt Lidén. Geografin kan nu på samma sätt verka till Ukrainas fördel.
– Kommer man väl åt Kertjbron och hamnarna på Krim blir det svårt med logistiken för de ryska styrkorna. Då är det inte omöjligt att befria halvön utan långdragna markstrider.
Bild 2 av 2
Foto: Ali Lorestani
Ryssland har haft nio på sig att militarisera och befästa Krim. Över tid har deras defensiva förmåga förbättrats på halvöns norra delar, men förberedelserna har ändå inte varit lika långtgående som i de ockuperade områdena av Donbass, menar Lidén.
Även försörjningslinjernas sårbarheter gör att det kan vara enklare för Ukraina att återta Krim än områden i Luhansk eller Donetsk, som har bättre järnvägsförbindelser med Ryssland, enligt överstelöjtnanten.
Men det kan också finnas fler skäl för Ukraina att prioritera Krim före andra ockuperade områden.
– Det ligger i Rysslands intresse att Krim, grundlöst, ska ses som en annan fråga än de andra fyra påstått annekterade regionerna. Skulle Ukraina ta tillbaka dem först finns risk för att aktörer i väst då vill att man skulle nöja sig med en förhandlingslösning.
Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi, tror till skillnad från Lidén att Krim blir det svåraste området för Ukraina att återta.
– Framför allt eftersom man först måste ta sig fram till halvön med markstyrkor. Det handlar om avsevärda landområden och förutsätter mycket stora framgångar.
Men om ukrainarna lyckas ta sig hela vägen dit innebär det också att man sannolikt redan har skurit av de ryska försörjningslinjerna norrifrån över landtungan, enligt Paasikivi. Då blir läget direkt gynnsammare för Ukraina.
– Det är Ukrainas uttalade ambition att ta tillbaka Krim. Om de börjar samla på sig segrar tror jag att de kommer att lyckas. Men blir det ett utdraget krig lär vi ha ett liknande läge som i dag.